Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsprojekt

Det finns ett flertal forskningsprojekt som genomförs i samverkan med GGBC. Här nedan finns korta beskrivningar av dessa pågående projekt hos våra partnerinstitutioner.

Exempel på några forskningsprojekt av våra medarbetare vid Göteborgs botaniska trädgård

Jenny Klingberg arbetar med forskningsprojektet ”Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska”. Projektet belyser värdet av stadens grönområden och de tjänster de ger liksom den geografiska fördelningen av grönområden i Göteborg. Syftet är att utveckla kunskap och metoder som kan identifiera och ge en samlad värdering av de ekosystemtjänster som stadens grönområden ger samt främja en hållbar urban utveckling.

Henrik Sjöman arbetar med flera pågående forskningsprojekt som handlar om hur och varför olika trädarter trivs så bra i vissa miljöer i staden och hur arterna bidrar till olika ekosystemtjänster. Denna kunskap kan sedan tillämpas när man ska välja de bästa trädarterna i stadsplaneringen.

Eva Sahlin har forskat om vikten av grönområden i rehabiliteringen av stressrelaterad psykisk ohälsa inom Gröna Rehabs verksamhet. Hon har även studerat effektiviteten i Gröna Rehabs förebyggande stresshanteringskurser.

Eva Sahlin disputerade 2014 vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp i ett samarbete med Institutet för stressmedicin i Göteborg. Hennes doktorsavhandling hade titeln ”To Stress the Importance of Nature: Nature-Based Therapy for the Rehabilitation and Prevention of Stress-Related Disorders.”

Exempel på forskningsprojekt av våra medarbetare vid Chalmers tekniska högskola

På Avdelningen för miljösystemanalys har Emke Vrasdonk och Ulrika Palme studerat hur biodiversitet kan integreras i miljösystemanalytiska studier. På området för miljösystemanalys finns en lång tradition av att använda relativt enkelt mätbara parametrar för att bedöma effekterna av människans aktiviteter på miljön. Förutsägelser kring miljöpåverkan – såsom klimatförändringar, försurning och övergödning – kan därför uttryckas med relativt stor säkerhet. Den biologiska mångfalden är däremot svårare att mäta och hamnar inte inom dessa kategorier. Därför föreslogs ett nytt forskningsprojekt på det här området.

Projektet ”Bio-LCA” som finansieras av Forskningsrådet Formas handlar om hur vi bättre kan integrera biodiversiteten i en livscykelanalys – en metod för att utvärdera produkter och processer i miljön.

Projektet utförs i samarbete med forskare vid Avdelningen för fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola, Institutionen för biovetenskap vid Högskolan i Skövde, Centrum för biologisk mångfald vid SLU i Uppsala och Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Exempel på forskningsprojekt av våra medarbetare vid Antonelli Lab, Arters uppkomst och försvinnande

Hur länge existerar en art? Trots betydande framsteg inom evolutionsbiologin under det senaste årtiondet förblir svaret på denna till synes enkla fråga i stor utsträckning okänt. I det här projektet

1) analyserar vi molekylära sekvenser och fossilbelägg för att beräkna hur länge arter har existerat tidigare.

2) identifierar vi vilka betydande faktorer som avgör hastigheten för arters bildande (artbildning) och försvinnande (utdöende) och därigenom

3) identifierar vi vilka betydande taxa och geografiska regioner som tidigare har påverkats mest av klimatförändringarna. Projektet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (Wallenberg Academy Fellowship).

Tidigare, nuvarande och framtida neotropisk diversitet

De amerikanska tropikerna – den neotropiska regionen – innehåller fler arter än någon annan region på jorden och består av tusentals arter som används som grödor, medicin och hantverksprodukter. Att förstå utvecklingen av denna biodiversitet och förutsäga effekterna av klimat- och habitatförändringar på artförluster utgör en stor vetenskaplig utmaning. I det här projektet:

1) beräknar vi hastigheten för historisk migration, artbildning och utdöende bland och inom alla större neotropiska biomer och regioner.

2) testar vi motstridiga hypoteser om artbildning för de två viktigaste regionerna för neotropisk biodiversitet: de tropiska Anderna och Amazonia. För att uppnå dessa mål utvecklar vi nya bioinformatikkanaler som i hög grad kan förbättra vår användning av biologiska databaser. Vi analyserar DNA-sekvenser, artförekomster och biotiska egenskaper för tiotusentals växt- och djurarter. Projektet finansieras av Europeiska forskningsrådet och Vetenskapsrådet.

BioNote – en fri och öppen plattform för gemensam artidentifiering

I BioNote-projektet kan medborgare och forskare tillsammans identifiera världens arter – alla arter, på alla platser. Genom att dela ett foto på en art kan du snabbt få en tillförlitlig identifiering. Du kan enkelt logga in och dela de arter du ser, be om hjälp med att identifiera arterna på dina bilder eller hjälpa andra. Registrera dig i BioNote-appen redan nu och bli en beta-testare. Projektet finansieras av Europeiska forskningsrådet, Climate-KIC, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

På spaning efter Kinaträdet – en fylogenetisk saga

Målet för det här projektet är att utifrån ett symboliskt, historiskt fall visa fylogenins förutsägande förmåga som ett nytt sätt att dra slutsatser om utvecklingen av biokemiska vägar eller för att välja potentiella organismer för läkemedelsupptäckter och traditionell användning. Vi kommer att fokusera på Kinaträdet och dess släktingar som i hundratals år har använts för att förebygga och behandla malaria. Projektet leds av professor Nina Rønsted (Statens Naturhistoriske Museum i Köpenhamn) och finansieras av Carlsbergfondet och Villum Fonden.

 

Exempel på några forskningsprojekt av våra medarbetare vid Sjöfartsmuseet Akvariet

Arne Nygren arbetar med ett forskningsprojekt rörande kryptiska havsborstmaskar i norska vatten. Kryptiska arter är just på grund av sin vanlighet av stor betydelse om vi vill förstå den biologiska mångfalden och kunna göra korrekta bedömningar av arters geografiska och djupmässiga utbredning. De är också viktiga att känna till om vi vill kunna upptäcka förändringar i den marina miljön, både sådana som är naturliga och sådana som orsakas av människan.

Havsborstmaskar är en av de mest dominerande djurgrupperna i havet. I norska vatten finns det registrerat mer än 700 arter. Arne har i sin tidigare forskning undersökt 25 av dessa med morfologiska (dvs hur de ser ut) och molekylära metoder (DNA-sekvensering). Resultaten är uppseendeväckande och tyder på att vi går miste om en stor del av artmångfalden om bara morfologi används vid artbestämning. Målet med projektet är att med molekylära metoder ta reda på hur många kryptiska arter som finns bland de 100 vanligaste morfologiska arterna i norska vatten. I de fall kryptiska artkomplex upptäcks kommer dessa att noggrannare undersökas både molekylärt och morfologiskt. Det är nämligen inte ovanligt att man i efterhand kan hitta små detaljer i utseendet som gör att man faktiskt kan skilja dessa kryptiska arter åt även morfologiskt när man väl upptäckt de genetiskt. Resultaten kommer leda till att många nya arter upptäcks och beskrivs. Resultaten kommer också bidra med ny kunskap om var och på vilket djup man finner dessa olika arter av havsborstmaskar i norska vatten, och ge viktig information om vilken typ av miljö de lever i.

Björn Källström arbetar med tropiska stenkoraller med målet att skapa en genbank med levande koraller. I kontrollerade experiment utsätts koraller för kombinationer av höjda vattentemperaturer och sänkta pH-värden för att undersöka hur koraller påverkas av klimatförändringar och havsförsurning. Olika odlingstekniker undersöks och utvecklas för att skapa effektivare odlingsmöjligheter för koraller i akvarier. DNA-metoder används för att bestämma arter och genetiska kloner av koraller i akvarier och utifrån dessa resultat skapas en genbank med levande koraller hos publika akvarier och hos hobbyakvarister. Genbanken ska användas av forskare och i bevarandeprojekt som syftar till att restaurera skadade korallrev.


 

Sidansvarig: Linnéa Magnusson|Sidan uppdaterades: 2017-04-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?